Kristusgestalten i Kristineberg
Inledning
"I världens
yttersta tider kommer det att uppstå många falska profeter, av
vilka åtskilliga kommer att förutsäga tiden för den yttersta
domen. Om du får höra sådana tala, skall du inte tro vad de säger,
ty endast Gud vet om den dagen. Beviset på att vi nalkas slutet är
människornas lärdom, vilken sprider sig över hela jorden. Folken
kommer också att bli egenkära av sig och lita på sig själva.
Kristenheten avtar och gudaktigheten försvinner. Människorna skall
mena, att ingen Gud har skapat jorden. Somliga kommer att tro, att
människorna själva åstakommit undret. Framtidens människor kommer
att göra stora uppfinningar, ja, så stora, att de anser att inte
ens Gud gjort sådana underverk. Den mänskliga uppfinningsförmågan
kommer att dana om de människor, som Gud skapat, men de människorna
kommer att sakna själ. Människorna kommer att resa i skyn på
drakliknande föremål. Det blir drakliknande, fräsande föremål i
skyn, på jorden och under jorden. På den tiden kommer människor
att jubla och säga sig vara världsalltets herrar. Men ändå är de
inte nöjda. Nästa etapp blir försöket att övervinna döden.
Ingen skall behöva dö utan få evigt liv. Allt detta kommer
människorna att se, men de har ej längre visdomens ögon att se
med. De vill ej bättra sig från sina synder. Vedermödans plågor
skall övergå alla jordens länder och folkslag, och på alla
tungomål kommer klagolåt att höras.
Men i Norden finns ett land med resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg. Berget och landet skall länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar. Ännu kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som han själv tillrett.
Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där. Denna gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning inte krossats av människohänder.
Emellertid tilltar gudlösheten. Människornas otro blir större och större. Berget med gudagestalten krossas. Gud tager då sin beskyddande hand ifrån Nordlandets folk. De vedermödor, som det resliga folket så länge skonats ifrån, skall komma över dem. Sjufalt och åter sjufalt värre än de plågor, som hemsökt andra jordens länder och folk." - Så långt denna profetia.
När Kristusgestalten blottadesArbetarna rapporterade händelsen för gruvledningen, som efter en undersökning gav order att sprängningarna skulle fortsätta och bilden således förstöras. Men då hände det märkliga, att ingen av gruvarbetarna lydde order, man vägrade bestämt. Vid senare undersökning visade det sig, att en stor olycka skulle ha inträffat om ordern utförts, enär själva bärmassivet i gruvan då skulle ha bortsprängts och en oundviklig katastrof hade inträffat. En av arbetarna, ateist till sin livsåskådning, blev så gripen av den tysta predikan, som han där mötte i form av Kristusgestalten, att han blev omvänd till Gud och är i dag en bekännande kristen.
Ett enormt intresse bland folk från olika håll i vårt land gjorde att det blev en folkvandring till gruvan. Man ville se den märkliga bilden. Såväl provinstidningama som stockholmspressen skrev om miraklet i Kristineberg och intresset växte för varje dag. För att göra slut på den oerhörda tillströmningen av människor till gruvan, fann sig gruvledningen nödsakad att låta igenfylla gruvschaktet och nu är Kristusbilden åter gömd under jorden. För hur lång tid? Skall den gamla förutsägelsen gå i uppfyllelse och Kristusbilden åter bli synlig? Man har den fotografiskt bevarad innan schaktet igenfylldes.
Komminister N.O. Nolander från Björksele säger: